tidawally

Min kollega Anna har inte haft den bästa starten på denna vacka.
Igår skulle hon baka sockerkaka och jag vet inte hur hon lyckas, men de slutade med att hela ugnen va fylld med sockerkakssmet:)
Och de lilla som va kvar i formarna va som två svarta limpor.

Sen har vi ju kanske den största missen som hon någonsin gjort......
Idag vankades de blodpudding med bacon.
Jag stod i renseriet och fixade till salladsbuffén, hade ett ärende ut i köket och kikar till på ugnen.
De gick inte att se in genom glaset utan hela ugnen va full med svart rök.
Jag frågade Anna lite fint va hon höll på med och hon rusar fram och öppnar ugnen. I den ligger de ca 3 kg förkolnad bacon och röken bara väller ut. Jag skyndade mot entrédörren för att öppna den och säger i förbifarten till henne att nu kommer nog brandlarmet att gå.
I samma sekund börjar de ringa i larmet.
Vi skyndar oss för att kolla numret till larmcentralen, men de är UPPTAGET helt tiden.
Så det är bara för Anna att svälja stoltheten och gå ut för att möta en hel dröse med rädda ungar och snopna pedagoger. Alla 180 personer på huset måste ut och sen va de bara att invänta brandkåren..........OJ DÅ!

Jag kommer nog aldrig igen träffa brandmän som har skrattat så mycket.

Och tillråga på allt så hade vi inskolningar och 6 besökande nunnor från Syrien........HÄRLIGT!
Så om de av en tillfällighet skulle vara någon som läser detta som hade i tankarna att skola in sina små hos oss på Stenby, så kan jag lugna er med att vi inte alltid håller på såhär:)

Men är de sant som talesättet säger att 'ett gott skratt förlänger livet.' Så kommer jag leva tills jag är långt över 100.
Brandmännen också!